nattis.

Usch ja! Har försökt att gräva ner det så mycket det går! MEN när man blir påmind om det så är det som om någon hugger en i bröstet! Det var den VÄRSTA kvällen/natten i hela mitt liv! Efter det hade hänt kunde jag inte gå till skolan, åka buss själv, gå på stan oc sovandet ska vi ju inte tala om! Usch det finns så mycket HAT i mig över det här. Hata är ett starkt ord, men jag hatar verkligen! Jag tror att alla inblandade känner som jag och är glada över att vi hade varandra! Idag är första gången på väldigt länge jag tänker på det! O Jaa.. Jag vill bara glömma allt, men man blir påmind:( helt tungt i bröstet av att bara tänka på det! Det här Är något vi kommer få leva med och man kommer bli påmind ibland.. Hoppas bara att det kommer kännas lättare då! Men antar att denna ständiga oro/rädsla kommer finnas där! Nog om detta! Tror det är första gången jag skriver om det. Och det blir nog sista för nu SKA jag försöka gräva ner det så låååångt in det bara går!

jaja nu har jag det bästa som hänt mig och det är Rasmus!<3 och helt underbara vänner och familj!